Once a Color Guard,

Always a Color Guard.

Om en vecka, nästa lördag, gäller det. Vi har inte uppträtt med color guarden + bandet sen i slutet av sommaren. Sitter och kollar igenom gamla bilder. Den känslan man får när man står inför publik och hör trummorna går inte att beskriva. Man liksom ryser från tårna och det annars påtvingade leendet blir liksom på riktigt.

Vi har övat på våra rutiner (danser) och satt ihop två stycken till en, blir skitsnyggt! Ska eventuellt träna nu i helgen och shoppa kläder till uppvisningen.
 
GLOBEN den 19de april 2008.

Kiss me, hug me, love me, just don't touch my flag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn, please:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Din blogg:

Skriv nått gulligt nu:

Trackback
RSS 2.0