Johanna

Jag har tänkt på en grej.. det är så ofta människor visar sig vara något helt annat än vad man trott. Människor man förr kunde gjort som helst för betyder idag ingenting, människor man sett upp till visar sig vara riktiga bitches, människor man tror att man är lik visar sig vara heelt olik en själv och människor man aldrig trott att man skulle bli vän med visar sig vara de man kan lita på mest. Ibland beror det på att en del bara är jävligt falska, ibland att man förändras och växer ifrån varandra. Det är inte konstigt att man inte är vän med alla föralltid, man växer ifrån varandra och helt plötsligt kanske man inte känner igen någon som förut varit så lik en.

Jag tror man måste gå igenom alla dessa kompissvek, besvikelser och jobbiga grejer innan man verkligen hittar sina bästa vänner, de som tycker om en för den man är och de som verkligen gör allt för en. Det är klart att det är jobbigt när de stular med kompisar men om det verkligen är meant to be så löser man det och går vidare. Det är också genom dessa svek man kanske hittar nya vänner, som stannar för livet.

Jag vet vilka mina bästa kompisar är och jag kan inte säga hur tacksam jag är för att jag har dem vid min sida. Jag hoppas dem vet vilka de är, hur mycket jag tycker om dem och hur mycket de betyder för mig.
Utan er är jag ingenting!