Johanna

Jag har funderat.. längee ! När jag va liten så hade jag rakt hår. Sen typ i sexan - sjuan där någon gång så började de våga sig lite, så att det såg ut som att jag hade lite självfall. I början av åttan började de bli riktigt lockigt. Men då plattade jag de hela tiden. Så då märktes de knappt att de hade blivit lockigt. Sen i början av våren i åttan, alltså våren 06, så orkade jag inte platta de längre. Och helt plötsligt hade de blivit superlockigt. Jag har ingen aning om hur allt detta gick till. Alltså är de så att man typ ändrar hårtyp under sitt liv ? Eller är det bara mitt som har fått spasm då och då och liksom intaget en ny style, på eget behåv. För hår är väl döda celler ? Eller har jag fått de helt om bakfoten.. I våras var mitt hår ultimatlockigt. Och ibland gillar jag de, tycker att det är snyggt och häftig. Men ibland hatar jag de verkligen och förstår mig inte på folk som säger att det vill ha lite självfall och vågigt hår. Men alla har väl olika smak antar jag och de som har rakt hår vill ha lockigt och de som har lockigt vill inte hals ha volym utan platt och tunt. Men nu i sommar så har mitt hår blivit riktigt långt. ( Och solblekt, which I loove! ) I och med den här längden är det nu inte så lockigt. Utan mer vågigt istället. Det är som att håret har blivit för tungt för att orka krulla sig.. Och right now, just idag, så gillar jag mitt hår. Har inte tvättat det idag vilket gör att det inte är så jättemycket volym (eftersom jag sov på de,) men samtidigt lite vågigt. Och bara därför kände jag att jag vill blogga om de. Slänger in en bild också !